”Nys i armvecket”, säger Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Ja just i den där viktiga armen jag brukar greppa tag i för att bli ledsagad, tänker jag. Minns sen den komiska incidenten när jag råkade ta tag i en främlings arm, istället för min ledsagares.
Det var först efter avklarad praktik som jag fick höra sanningen. Att min handledare på radion varit ytterst skeptisk över att ta emot mig som praktikant. ”En blind kan väl inte jobba, trodde jag. Men så fel jag hade”.
Enda sedan jag blev blind har jag fått frågor om hur jag önskar bli bemött. Frågor som å ena sidan är märkliga, men å andra sidan förståeliga.
Inte särskilt bra, skulle jag säga. För det är väl ingen nyhet att Almedalen är dyrt, brister i tillgänglighet och där en sällan bjuds på mingel och festligheter utan de rätta kontakterna.
Efter 28 timmars resa har vi anlänt till Hawaii och tillbringat våra första dagar här. Här kommer en rapport.
I måndags var jag inbjuden av Samhall till Visa vägen galan. Det event där Sveriges viktigaste pris delas ut till de som river murar på arbetsmarknaden.
Efter pepp från människor i mitt nätverk, har jag gjort slag i sak. Nu är alltså DO anmäld till DO!
När jag fick frågan av Svenska Institutet om att resa till Colombia och föreläsa om livet med funktionsnedsättning i Sverige, var svaret givet.
Den 8 mars hade jag i uppdrag att moderera ett seminarium för Arvsfonden. Deras satsning Egen kraft avslutades, vars syfte har varit att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i samhället.
Ett missat samtal på mobilen. Det visar sig vara ett sådant där samtal som kommer att sätta sina ”spår”.